FridolinsFlåsOrkester.~.~...

Ateljé Living Room/
MilkRiverUniversity.se
http://wahlingemarket.blogspot.com/
Moffas@Spray.se


När jag var så där 12 år bytte jag till mig ett munspel av Bas-Berra som sedemera spelade waschboard (tvättbräda) i vårt skiffleband som hette Hecto´s.

Mamma hade sagt att min morfar hade munspelet med på sjön och att han minsann kunde spela; då borde väl jag också kunna...

Mycket riktigt, efter nägra dagar kunde jag spela de vanliga låtarna på gehör, och sedan dess har jag haft en massa spel som alla tagit slut på ett eller annat sätt. Jag har till och med haft ett cromatiskt spel, men det var inte bra.

Nu har jag två. Ett som jag köpt på Sergelstorg och ett som jag har haft länge men som inte låter så där särskilt bra.

Nej det är svårt med munspel... att få dem att hålla.

Härom dagen fick jag ett kromatsikt spel av en god vän som ärvt en massa  spel efter sin far. Tyvärr visade det sig att även det är defekt. Det räcker att en enda ton inte låter som den ska, så skär det sig.

Egentligen är det likadant i ett företag. Om en person missköter sig blir hela laget lidande. särskilt om det är några få medarbetare i firman. Inte konstigt då att företagare vill ha rätt att avskeda personal som inte passar in. Det är ofta äldre personer som inte hänger med i datoriseringen. Visst är det ofta bättre då för företaget att få in yngre krafter som har, eller kan skaffa sig den kompetens som konkurrensen kräver.

Frågan är då hur det ska gå för den personalen som blir övertalig.

Som det nu är och har varit i många år har samhället varit otroligt kallsinnigt mot dem som inte passar in i svängen. Det är just nu som stödet borde vara väl organiserat så att de som kan får möjligheter att skola om sig eller eventuellt gå hem i förtid. Det finns ju mycket som kan göras på hemmafronten också om man bara har underhåll från staten så man klarar sig.

Får man inte ersättning så man klarar sig blir man stressad och den stressen kan leda till sjukdom och depresion. Blir man dessutom nongalant behandlad blir man kanske vresig och trilsk och vägrar att samarbeta med samhället. Många ungdomar som inte har tillräckligt med medel för att överleva utan att hänga på andra, lockas lätt in i dumheter som slutar med att de blir anpassade till den undre världen.

Som vi har det ställt idag finns många ungdomar i gränslandet mellan ont och gott, precis som mitt nyförvärv bland munspelen. Det är en enda stämma som inte svänger som den ska och därför blir det ingen harmoni i min Flåsorkester. Jag blåser som man ska, men likt förbannat kommer hela symfonien i otakt på grund av detta missfoster till stämma som sitter oåtkomligt under skyddsplåten.

Det klart att om det är ett stort företag gör det inte å mycket om en enstaka medarbetare inte kan köra för fullt, och då tycker jag att LAS är ett bra verktyg. företaget bör ta den första risken, det kan ju vara dess fel att medarbetaren inte fungerar. så har det varit de sista decennierna när nyliberalismen fått verka fritt i vårt folkhem.

Orsaken att jag kallar vårt arrangemang för en orkester beror på att vi är ca 4 stycken i engsambeln, en kvartett med andra ord, NyaMölnboKvartetten. Den gamla leddes av Kurt Andersson, morfar till MaskisenMaxDartanYang´s pappa. Kurt, och hans bror Gunnar, växte upp på Sågartorpet vid vägs ände på andra sidan sjön, inte långt från torpet där Vatt-Anna växte upp och Hanna-Vanna föddes på västra sidan om Långsjön i MilkRiverValley.

Om det är Guds mening att vi skall spela Dockteater på AkterKastellet, där MoffasMultiMediaCamp är belägen, är det mycket troligt att en blåsorkester med Moffa, Kamrern och Fridolin´s medverkan, inte klarar sig utan författaren som dirigent;

... en två tre fyra, alla byxor äro dyra, den som inga byxor har, han får gå med rumpan bar...

På vår reportoar har vi allt som finns skrivet under adress: http://www.akterkastellet.jerrylinder.se/ .