MilkRiverUniversity.se
http://www.akterkastellet.jerrylinder.se/
Moffas@Spray.se
+46 0707 534 539
 |
| Gamla Konsum i Mölnbo |
MoffasRiverDance
Sitter på MorsansDass vid AkterKastellet och tänker framåt...
- Hur kom jag hit?
Vart är jag på väg?
- Hur var det nu med det som Ingvar mässade under trettio år som gått sedan jag flydde början på mitt livsverk i FloodArea63 (mitt hus och stall och hagar, ja allt jag skapapade under 15 år)?
- Måste fråga herrKamrerGoldfinger, han brukar ha koll på tiden.
När jag tänker är jag Moffa, ja FiaKanKälv döpte mig till Moffa när jag kom och hälsade på när hon var så där en tre år gammal. Då kan man göra allting själv, och jag tycker att hon lyckades bra med min litterära presentation. Det där med Kamrern har jag kommit på själv. Han var en livsnödvändighet. Man måste kunna säga ifrån!
Men...när jag pratar och skriver är jag Fridolin, inte Gustav´s Fridolin, nej Erik Axel Karlfeldts Fridolin, från Dalarna. Visste du att det var Karlfeldt som skrev en visa om
Svarte Rudolf som dansar, han böjer sin nacke och ler; han tänker på stormande nätter, i Amsterdams glädjekvarter...
Ja, nog har det stormat ibland, och nog sökte vi nödhamn, Kjelle och jag. Vi skulle till Valdermarsvik när stormen kom och kastade våra båtar upp på land, och vräkte omkull en liten tall helt nära vårt tält. Då gick vi tillbaka med dyningarna från landsort, till den trygga hamnen i Trosa. Vilken tur!
Där fick vi uppleva den internationella underhållningen på Trosa Torg, spelande och sjungande ungdomar från Italien första natten och tyska ungdomar den andra, som blev ett minnesmärke i Moffas liv. På hemväg till segelkanoterna mötte de Smejalle och hans kona, och finnen sa på sin sjungande dialekt:
- Kan du spela?
- Det kan du ge dig på! sa Moffa (eller är det Fridolin), och höll upp sitt svängda munspel som det stod Tango på; det bästa han haft, men som åkte i plurret i Järnafjärden när han hängde ut över relingen som sig bör då det friskar i. Dumt att ha spelet i bakfickan, men han var lite vild och yr på den tiden; och inte så lite nu heller fastän han är nära sjuttio. Han tänker på stormiga nätter, jovisst, det går an att sitta där på MorsansDass, det tjusigaste avträde i denna världen med utsikt ut över "Lagunen", som inte är någon lagun, men likväl liknar en sådan från ett visst perspektiv.
Blundar han kan han se en karusell som är förpassad till botten av MilkRiver, denna märkliga ström som sakta flyter mot ABBE´S, en Restaurang och Café som ligger mitt emot MölnboStation i VårdingeSocken.
En mjölkström från Mejerigårdarna AB sändes vidare mot barnen i huvudstaden vid förrförra sekelskiftet och utvecklades till en flod som förgrenade sig ut över jordklotet till VärldensBarn...
Först kallade man företaget MjölkCentralen, sedan Arla, och nu sedan man gått ihop med MD Foods heter man ArlaFoods och levererar fortfarande mejeriprodukter till hela världen.
Och där sitter denne man, Moffa (med sin antagonist, Kamrern), och tänker på ett helt tivoli under vattenytan, och bara han känner till dess vidd, såvida Fridolin inte läcker ut fakta om företagets existens.
Atelje Living Room Ltd. heter det hemliga företaget i London, här på MorsansDass heter det något annat, men snarligt: Ateljé Living Room Ltd. , Ateljé med apostrof; i engelska språket finns inte den krumeluren, därför blev det som det blev. Det vill nu till om Bolagsverket kan finna något namn som liknar Ateljé Living Room med aprostrof, för registreringen är inte klar än, men det är Moffa. Han drar upp byxorna (på Fridolin), trär på sig hängslerna och drar upp dragkedjan i gylfen och sätter tillbaka locket för fjölen och går ut i friska luften...
blir plötsligt varse...någon blir gammelmorfar i vårdagarna...gissa vem?
Och Bolagsverket hittade ett Living Room...så det blev Ateljé Jerry Linder, filial, i stället...
