www.DigitaliaGalleri.seUnder 30-åriga kriget och under Sveriges stormaktstid var bönderna illa ute.
Man värvade män och pojkar till soldater; de flesta kom aldrig hem igen. På gårdarna stretade kvinnor och gamla gubbar för sin försörjning, och när krigsherrarna kom hem från utlandet med sina dyrgripar fick de stora förläningar av kronan. Drottning Kristina var mycket generös mot herrar som far och son De la Gardie.
Det fanns olika hemman, de som betalade skatt till kyrkan och de som betalade till ett stort gods. Det fanns även de som betalade till staten som man gör idag. Wilhelm Moberg har beskrivit en by där man var tvungen att betala med arbete till godsägren, men bonden Svedje vägrade och måste fly för sitt liv. Boken heter - Rid i natt - och där berättar författaren om en budkavle som grävs ner hos svinen för att åldermannen inte vågar gå vidare med ärendet.
Men under Gustav III:s tid gör man ett försök att dela upp de stora gårdarna så att arrendatorerna själva får/måste råda över sina marker - det kallas enskifte - . Det var inte lätt för de fattiga att klara av en sådan omställning. Om rutger Maclean kan man läsa på Google...
Rutger Maclean föddes den 27 juli 1742 och han göra en revolution i Skåne innan han begravdes den 14 januari 1816. Han var emot kungadömet och tillhörde dem som ville ha bort Gustav III och sedan hans son Gustav IV; som också måste avträda kronan och fly ur landet. Gustav uppträdde sedan under namnet Överste Gustavsson och drev omkring som en tragisk figur i Europa.
Enskiftet är ingen lantbruksreform, utan en revolution av hela det svenska samhället med lantbruk som utgångspunkt. Det blev lag för Skåne 1803 och för Sverige 1827 och har haft avgörande betydelse för utvecklingen fram till vår tid. Enskiftet blev genom rationaliseringen en direkt förutsättning för industrialismen. Utflyttningen ur byalagen innebar en brutal förändring av människans liv och ledde till uppkomsten eller utvecklingen av folkrörelserna, t ex arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Men den ledde också till emigrationen till Amerika. Ökningen av befolkningen efter skiftet förde med sig en stor nyodlings- och torprörelse i Sverige. När behovet av arbetskraft åter växte under 1800-talets högkonjunkturer utvecklades statarsystemet.
En mera indirekt följd av enskiftet blev den fria sockenstämman och den kommunala självstyrelsen samt grunden till ändrade tänkesätt och nya värderingar i samhället.
Det viktigaste dokumentet om Mackleans skolpolitik är hans "Lärobok i Landtbruket för Skurups socken", tryckt i Lund år 1845. Rutger Mackleans lärobok kom inte att användas i hans egna skolor, men hans tänkande slog igenom ändå. Mackleans enskifte och skolor var avgörande för bondens frigörande. År 1842 antog riksdagen den allmänna folkskolestadgan och redan 1846 byggdes den s.k. Mackleanska skolan i Skurup (Kyrkogatan nr 10) - väl att skilja från nuvarande Mackleanskolan.
Ideologiskt bekände sig Rutger Macklean till fysiokraterna, en rörelse som grundats av den franske läkaren Francois Quesnay. Fysiokraterna hävdade särskilt två punkter som grundläggande för all samhällsutveckling: att jorden ekonomiskt sett är den ursprungliga värdekällan och att allmän skolgång är basen för alla framtida sociala, kulturella eller tekniska förändringar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar